Inför sommaren 1956 sökte några forskare pengar för ett sommarprojekt. Syftet var att under två månaders utforska hur man kan skapa datorprogram som kan utföra saker som kräver intelligens.
I digitaliseringens spår
Maskinen skulle alltså ha samma förmåga till abstrakt tänkande, problemlösande och självlärande som människor. Alla faktorer i vad vi ser som intelligens. Det vi kallar artificiell intelligens, AI. Det vill säga intelligens som uppvisas av maskiner.
Utmaningen visade sig dock svårare än man trodde.
–
60 år senare har vi fortfarande inte svaret, och det kommer att dröja
länge innan vi är tillräckligt nära vad man 1956 trodde sig kunna lösa
på två månader, säger Fredrik Heintz, docent i datalogi vid Linköpings
universitet.
Sedan 1956, något av födelseåret för AI, har utvecklingen gått i vågor, men under de senaste åren har tekniken tagit stora kliv framåt, även sett till användningen av den.
– AI är en naturlig fortsättning på den digitalisering som pågått under en längre tid. Nu har många verksamheter inte bara stora mängder data lagrat i sina system; det har också blivit strukturerat. Frågan blir då hur de kan dra nytta av all den här informationen, säger Fredrik Heintz.
AI delas in i två huvudkategorier: smal och generell. Idag är det framförallt smal AI som fått genomslag hos den breda massan, och är den kategori som ses tillföra mest nytta i en nära framtid. Vi möter dagligen någon form av smal AI i vår vardag, bland annat genom träffsäkra rekommendationer på näthandelssidor och chattbottar i kundservicesammanhang. Även självkörande bilar är ett exempel på tillämpningsområde.
– Det är många branscher som med hjälp av smal AI kunnat effektivisera sina verksamheter; de har fått större förståelse för kunderna och kan därmed ge mer precisa erbjudanden, men också kunnat förbättra sina arbetsprocesser. Allt tack vare att AI bidragit till en högre grad av automatisering baserade på träffsäkra analyser.
Mer och mer intelligent
Att allt fler verksamheter upptäckt vad AI kan göra för dem är positivt, även sett till den tekniska utvecklingen. Ju fler användare, desto mer information att bygga algoritmerna på, vilket i sin tur förbättrar teknikerna. Precis som namnet skvallrar om klarar smal AI av uppgifter som är klart avgränsade. Den andra kategorin, generell AI, har inte kommit lika långt i utvecklingen och är därmed inte lika utbredd. Men till skillnad från smal AI kan generell AI lära sig vad som helst på egen hand. Precis som vi människor, fast många gånger snabbare och bättre. Tänk mänskliga robotar, som idag bara existerar i sci-fi-världen.
– I det längre perspektivet kommer vi att se mer och mer generell AI, även om jag tror det säkerligen dröjer ytterligare 60 år, säger Fredrik Heintz. På resan dit måste vi också behandla alla de etiska och juridiska aspekterna av utvecklingen. De tekniska möjligheterna är nästintill oändliga. En stor utmaningen är att möjligheterna utmanar våra värderingar och ställer frågan om vad det innebär att vara människa på sin spets, avslutar Fredrik Heinz.
Artificiell Intelligens:
Artificiell intelligens, AI, byggs upp genom algoritmer som kan dra rationella slutsatser och lära sig av data och därmed hela tiden förbättra sina resultat. Till skillnad från datorprogram som behöver en förutbestämd logik kan AI, i likhet med oss människor, lära sig av erfarenhet. Fördelen gentemot oss människor är dock att AI kan hantera stora mängder data och därmed se samband vi annars skulle missa.
Fredrik Heintz
Docent i datalogi vid Linköpings universitet. Foto: Mikael Hansson
