Detta är investeringar i forskning och kompetensutveckling som stärker konkurrenskraften och utvecklar verksamheten vid högskolorna och de nya universiteten.
Det är viktigt att även regeringen går från ord till handling och stöttar forskningssamverkan på riktigt.
Sveriges välstånd vilar till stor del på industrins export. I juni presenterade regeringen sin handlingsplan ”Smart industri”, som en fortsättning på nyindustrialiserings-strategin. Här lyfter näringsminister Mikael Damberg bland annat fram att samverkan mellan universitet och högskolor och industri ska främjas, men planen går mest ut på att initiera fler analyser och utredningar. Finns verkligen denna väntetid för svensk industri?
Forskning och näringsliv
Forskningspropositionen som nyligen presenterades av forskningsminister Helene Hellmark Knutsson, missar i alla fall ekonomiskt till stor del denna utmaning och möjlighet. Samverkan kommer att väga tyngre, men bara när det gäller en liten, liten del av basanslagen som delas ut till lärosätena, och först från och med 2018. I övrigt är det mer av gammal hävd och vana att premiera de gamla universiteten, utan mätbara krav på forskningsnytta och effekter av samproduktion. Och hur blev det med kompetensutveckling på avancerad nivå?
Samverkan kommer att väga tyngre
Redan 2011 sade 8 av 10 av Sveriges största exportföretag (Näringslivet om forskningsklimatet. Baserat på undersökning av Novus.) att de skulle öka sin forskning i Sverige om regeringen skulle satsa mer på företagsnära och behovsmotiverad forskning med näringslivet.
I propositionen pekas på problemet med vikande företagsforskning i Sverige. Men det verkar bara vara KK-stiftelsen som på allvar kopplar ihop forskningen med näringslivet och ordentligt ökar denna ambition. Nu har KK-stiftelsens styrelse beslutat att under de fem närmaste åren avsätta 600 miljoner kronor årligen till samproducerade forskningsprojekt. Det innebär tre miljarder kronor totalt, en ökning med 50 % jämfört med tidigare planering.
Stöttat samverkan
Enbart under de två senaste åren har stiftelsen stöttat samverkan mellan industrin och landets nya universitet och högskolor med över 900 miljoner kronor. Företagens insatser i projekten är i samma ekonomiska nivå.
Varför finns inte likartade statliga initiativ?
Bara i de projekt som vi har beviljat medel till under 2016, medverkar över 170 olika företag, såsom Husqvarna, ABB, Telia, NCC, Swepart Verktyg AB, Scania, Ericsson, ICA, Volvo, Saab, Ionbond Sweden AB, Getinge, GKN Aerospace, AstraZeneca, Siemens, Combitech, WSP, ÅF, PulpEye, Termo-Gen AB, och många fler. Sammantaget flera hundra medarbetare i stora internationella koncernen och små företag, från olika branscher, runt om i landet, deltar på olika sätt i forskningsprojekten och de högre utbildningarna. Det handlar om ny kunskap, direkt kompetensutveckling och stärkt konkurrenskraft. Varför finns inte likartade statliga initiativ?
Forskning i samverkan höjer kompetensen både i näringslivet och bland forskarna.
En fristående aktör
Företagens intresse i att åstadkomma och stödja kompetensutveckling av egen personal är påtaglig. I de elva företagsforskarskolorna vid de nya universiteten och högskolorna finns närmare 200 doktorander, anställda i företag. Ett unikt och effektivt sätt att kompetensutveckla, skapa rörlighet mellan akademi och företag, och föra ut forskningsresultaten direkt till näringslivet, genom dess anställda.
KK-stiftelsen är en fristående aktör. Värt att poängtera är att KK-stiftelsen inte väljer forskningsområden, utan överlåter det åt forskarna och företagen. Ändå visar det sig att majoriteten av alla projekt vi beviljat medel till 2015 och 2016 ligger inom de områden som regeringen pekat ut:
- Industri 4.0: 225 miljoner kronor
- Hållbar produktion: 231 miljoner
- Kunskapslyft industri: 150 miljoner
- Testbädd Sverige: 182 miljoner.
Detta visar att staten har identifierat mycket angelägna områden. Men sen då?
Lägger vi till företagens insatser, som är minst lika stora som KK-stiftelsens, innebär detta att det under de två senaste åren har startats forskningssamarbeten mellan näringslivet och landets nya universitet och högskolor, till ett värde på över 1,8 miljarder kronor.
Viljan till samarbete finns hos såväl industrin som hos forskarna. Men var finns den politiska handlingskraften i dessa frågor? Det räcker inte med strategiska dokument, det är konkret handling som eftersöks.
