För att uppmuntra forskningen så att arbetet för att hitta nya upptäckter och innovationer underlättas, vill regeringens innovationsråd satsa på yngre forskare.
Hur ska samverkan mellan näringsliv och akademi främjas framöver?
– Samverkan är en viktig beståndsdel i utvecklingen av forskning, utbildning och innovation och mycket av samspelet och utbytet finns redan idag. För att Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation måste vi dock ytterligare utveckla och stärka samverkan inom en rad områden.
– Vi behöver skapa konkurrenskraftiga miljöer där forskare, företag och andra delar av det omgivande samhället kan verka som en del av vårt innovationssystem. Lärosätena har ett ansvar att samverka med det omgivande samhället. Från regeringens håll kan vi bidra med att öka drivkrafterna för en bättre samverkan, som kan leda till bättre spridning av forskningsresultat, ökad mobilitet och identifiering av nya viktiga forskningsprojekt.
– Jag ser universitet och högskolor som en viktig del av det här systemet där de inte enbart är leverantörer av kunskap utan en strategisk samverkanspart som interagerar med olika aktörer i samhället för att uppnå bästa möjliga genomslag.
– Vi ser framförallt att det är individerna som bär med sig värdefull kunskap och kompetens, men också nätverk, erfarenheter och tankemönster och i detta har mobilitet, studenter och forskare också en stor roll att spela i att stärka samverkan.
Hur ska forskningen uppmuntras så att arbetet för att hitta nya upptäckter underlättas?
– Den är viktigt att säkra och skapa långsiktiga villkor och finansiering så att forskarna vet vad som gäller. Endast då vågar de ta tag i de mera riskfyllda forskningsproblemen, och det är ofta där de stora upptäckterna görs. Det är därför viktigt att prioritera upp basanslagen för fler nya upptäckter.
– Vi måste också i högre utsträckning locka hit unga forskartalanger genom att bygga attraktiva forskningsmiljöer. Regeringen vill därför satsa på yngre forskare och förbättra deras villkor. Då kommer forskarkarriären att bli attraktiv för fler talanger, svenska såväl som utländska. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ser över karriärvägar och möjlighet för forskare tidigt i sin karriär att få bättre villkor.
– Jämställdheten i forskningen måste förbättras. Om svensk forskning ska hålla högsta internationella klass måste vi se till att vi ger lika bra villkor för dem som vill satsa på forskning oavsett om de är kvinnor eller män. Annars kommer vi gå miste om talanger och idéer. Det vore ett stort kompetensslöseri.
Hur ska kopplingen forskning-innovation-högre utbildning utvecklas?
– Det finns ett antal områden där samhälle och näringsliv har ett långsiktigt behov av tillgång till hög kompetens och där svensk forskning också håller hög kvalitet och kan bidra till att möta samhällsutmaningar. Det är dessa områden som måste utvecklas så att kopplingen mellan forskning-innovation och högre utbildning ytterligare stärks.
– En del av detta är att forskning håller högsta kvalitet för att den ska vara intressant för det omgivande samhället. Grundforskning är här lika viktigt som den mera industrinära forskningen. Och här ska staten ta ett ansvar genom bland annat prioritering av basanslagen.
–Andra delar handlar om att stärka samverkans- och nyttiggörandeuppgiften där det behövs ett helhetsgrepp om Sveriges fulla potential som kunskaps- och forskningsnation ska kunna utnyttjas.
– Vi vill även underlätta för människor att skifta mellan en karriär inom universitet och högskola och utanför. Om vi lyckas öka flödet av forskarutbildade personer mellan universitet och högskola och det omgivande samhället främjar vi kunskapsöverföring och tillväxt.
Hur ska Sverige ta tillvara den kompetens som kommer hit?
– Regeringen har valt att satsa mer på validering och bedömning av utländsk utbildning i budgeten. Dessutom ökar resurserna kraftigt till kompletterande utbildning för de som behöver komplettera sin utbildning. Möjligheterna att få tidigare utbildning bedömd, sin kompetens validerad samt att kunna ta del av ytterligare utbildning är avgörande för att snabbt kunna få ett jobb.
– Det är också viktigt att jobba med breddad rekrytering och breddat deltagande.
Hur ska olika aktörer arbeta med internationalisering för att kunna möta globala utmaningar?
– Vi lever i en tid när behoven av kunskap och kompetens ständigt ökar på arbetsmarknaden – och samtidigt ser vi en allt mer global och digitaliserad värld. Vi har allt fler samarbeten, affärsavtal, vänskapsband, och familjerelationer som sträcker sig över gränser och kontinenter. Vägen framåt är här att ytterligare stärka Sverige genom att utveckla kunskapsutbytet med andra länder.
– Det handlar om Sveriges konkurrenskraft, det handlar om en positiv utveckling av vårt samhälle och en öppenhet gentemot omvärlden. Utbyte av kunskap gynnar såväl individer som samhälle. Vi står också inför globala utmaningar som kräver globala lösningar, till exempel när det gäller antibiotikaresistens och klimatet.
– Olika aktörer har givetvis olika behov, men en bra start är att ingå i internationella nätverk och sammanhang där bra samarbeten kan formas och utbyte av information kan ske.
– Det direkta mötet är oftast det som är mest givande då internationellt samarbete måste bygga på ömsesidigt förtroende. En förståelse för att vi ingår i ett globalt sammanhang är grundläggande.
– Det är också viktigt att se hur aktörerna kan arbeta med internationalisering på hemmaplan. Här ser vi behov att arbeta vidare. Regeringens ambition är att internationaliseringen ska öka. Det är nödvändigt för att Sverige ska vara en ledande och attraktiv kunskapsnation.
– Att använda EU som bas är också ett bra tillvägagångsätt då man kan bygga på andras erfarenheter och ingå i ett sammanhang där tydliga regler för samarbete redan finns.
Kritik från näringslivet
I en debattartikel nyligen gick representanter från Svenskt Näringsliv ut och kritiserade den utredning som gjorts kring det statliga stödet. De menade att den bara har berört en del av stödet. De vill se en analys av hela det statliga systemet för stöd till företag och menar att man borde ställa selektivt stöd mot generella åtgärder i form av enklare regler och lägre skatt.
Hur ser innovationsrådet på denna kritik?
– Jag tycker att regeringen/innovationsrådet ser på det statliga stödet och innovationssystemet som en helhet vilket inte minst visar sig i innovationsrådet tillblivelse. Vi förstår och ser att olika delar spelar roll för att innovationssystemet ska fungera och vi har även en arena att diskutera dessa inom innovationsrådet.
– Vi strävar också alltid efter att ta med innovationsaspekter i delar som inte direkt är kopplade till innovation men kanske har en indirekt påverkan, när de uppkommer vare sig det handlar om lagstiftningsärenden eller andra typer av förslag/åtgärder.
Vilka möjligheter finns att gå dessa kritiker till mötes?
– Som minister för högre utbildning och forskning ser jag på frågor som jag kan påverka och som berör innovationssystemet och jag är övertygad om att mina kollegor i regeringen gör detsamma. På så sätt tar vi ett helhetsgrepp kring innovation. Vi har också nära samarbete inför nästa forskningspolitiska proposition.
– Det är viktigt att alltid förstå hur olika delar påverkar helheten. Det är en utmaning och många hinder är temporära medan andra är av mer långvarig art vilket också ökar kraven på vår flexibilitet samtidigt som vi vill skapa långsiktiga förutsättningar. Det är en utmaning.
– Vi kommer att fortsätta diskutera helheten i Innovationsrådet och det kommer att bidra till hela regeringens arbete med innovation.
Digitalisering
OECD har visat att det finns korrelationer mellan digitalisering och innovationskraft. Sverige har idag en mogen ”digital” befolkning, men ser att takten i digitaliseringen är långsam i företag och offentlig sektor i förhållande till andra länder. En hög takt i digitaliseringen är en av förutsättningarna för att stärka konkurrenskraften och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Sverige behöver därför vända trenden.
Hur ska Sverige jobba för att öka tempot i digitaliseringen?
– Digitalisering är ett centralt område för framtiden och tillgängliggörande av information i digital form berör både privata och offentliga aktörer, både forskningsdata och myndighetsdata.
– Om jag ser det från mitt perspektiv som är universitet och högskolor så ser jag ett par områden där vi kan öka tempot: Forskare brukar prata om digitalisering och ser det som en nödvändig infrastruktur och inom detta kan riktade satsningar behövas.
– Kravet på att forskningsinformation ska vara digitaliserad – dvs open access ser jag som viktig. Här ser jag att VRs målbild är viktig att poängtera och det är att alla vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk som är ett resultat av forskning som är finansierad med offentliga medel, från 2025 ska publiceras omedelbart öppet tillgängligt.
– Vad gäller forskning på området har behovet av en stödjande infrastruktur lyfts och det är något som jag tycker är en intressant idé som jag gärna undersöker vidare.
Årets nobelpristagare i kemi
Vad betyder det för den svenska forskningsvärlden och akademien att Dr Tomas Lindahl fick Nobels kemipris i år?
– Det är naturligtvis mycket glädjande att Tomas Lindahl har fått Nobelpriset. Jag tror och hoppas att Nobelpriset ökar allmänhetens intresse för forskning och det är viktigt att framstående forskare belönas för sina upptäckter och att forskningens bidrag till samhällets utveckling uppmärksammas.
– Svensk forskning är framstående och tillhör den främsta i världen. Men vi kan bli ännu bättre. God finansiering och bra villkor för forskarna gör att fler väljer en forskarbana vid svenska universitet och högskolor. För att tillhöra de bästa måste också de bästa yngre talangerna välja att fortsätta en forskningskarriär.
– Detta är också ett exempel på en duktig svensk forskare som valt att arbeta utomlands. Det visar på vikten av rörlighet och samtidigt som en del väljer att flytta till andra länder är det andra som väljer att placera sin forskning här. Endast genom bra villkor och möjligheter till god finansiering om kvaliteten är hög kan vi attrahera bra forskare hit. Vi är bra på det och ska bli ännu bättre.
