Sveriges egen astronaut Christer Fuglesang är tillbaka på KTH, inte som student denna gång, utan som ansvarig för masterprogrammet Aerospace Engineering.
Han är också föreståndare för det nya KTH Rymdcenter, som bland annat involverar högskolans nya forskningscenter Centrum för flyg-och rymdfysiologi, SAPC, samt verksam i Rymdstyrelsen ESA.
Aerospace Engineering
Planerna och visionerna för KTH:s nya masterprogram och forskningscenter är minst sagt högtflygande. Christer Fuglesang är taggad inför sina nya uppdrag på KTH där han sedan drygt ett år tillbaka tillbringar 80 procent av sin arbetstid. Han har bland annat utarbetat och undervisat en kurs som heter Human Spaceflight.
– Folk från hel världen söker sig till utbildningen Aerospace Engineering som handlar om bemannad rymdfart. Programmet är också det populäraste bland utlandssökande till masternivå vilket är jättekul, konstaterar Christer Fuglesang enkelt.
Christer Fuglesang är också involverad i forskningscentret där man bedriver forskning kopplat till medicinsk säkerhet vid bemannad rymdfart.
Forskning runt kosmisk strålning
Sedan 15 år tillbaka är han bland annat aktiv med att mäta partiklar och kosmisk strålning för att ta reda på hur stora stråldoser en människa utsätts för på en rymdstation. Ett av syftena med forskningen är att se om det i framtiden går att konstruera och bygga rymdfarkoster där det går att skydda sig mot den kosmiska strålningen. Ett framtidsprojekt är också att söka också efter ovanliga partiklar som utlöser stora ljusskurar i atmosfären, tanken är att fånga upp dem från rymdstationen.
Nytt forskningscenter
För drygt ett år sedan öppnade KTH det nya forskningscentret i Solna. På centret bedriver man forskning kopplat till medicinsk säkerhet vid bemannad rymdfart. ESA investerar fem miljoner svenska kronor per år och målsättningen är att stödja forskargrupper som bedriver experiment på den internationella rymdstationen ISS.
Jag tittade på jorden och insåg hur påtagligt liten den är
– Samarbetet är oerhört viktigt kring dessa stora frågor vilket blev extra påtagligt när jag var på rymdstationen och alla, oavsett nationalitet arbetade mot ett gemensamt mål. Jag tittade på jorden och insåg hur påtagligt liten den är, atmosfären är tunn som ett skört skal. Från rymden syns inga gränser, planeten är en enda helhet som vi alla måste värna om.
Christer Fuglesang liknar arbetet på satelliten vid ett fredsprojekt där forskningen och det gemensamma arbetet går ut på att hjälpa mänskligheten. Arbetet har också blivit nominerat till Nobels fredspris.
Rymdturism i framtiden
På frågan om han förändrats som människa efter rymdupplevelsen svarar han med eftertänksamhet nej.
– Allt man gör påverkar en, men jag är inte en ny människa med ny syn på livet. Men visst är en rymdresa i dagsläget den ultimata resan. Nästa steg är att åter åka till månen och i framtiden även mars.
Rymdturismen är redan på gång
Personligen drömmer Christer Fuglesang om detektorer på rymdstationen som upptäcker nya spännande partiklar i rymden.
– Ett litet rymdskutt på 100 kilometers höjd skulle vara kul och att återigen få känna tyngdlöshet i några minuter. Rymdturismen är redan på gång och i framtiden kommer man med all största sannolikhet att kunna anordna rymdskutt från Kiruna. På längre sikt kommer folk att kunna åka i bana runt i rymden och rymdhotell kommer att bli en realitet precis som byggnader på månen.
Men närmast på agendan står Rymddagen, invigningen av KTH Rymdcenter, som också kräver sin planering om än av mer jordiska mått.
