Skip to main content
Home » Rymdteknik » Rymdforskning ger även vardagliga framsteg
Rymdteknik

Rymdforskning ger även vardagliga framsteg

Foto: Thinkstock

Vilka spridningseffekter kan rymdforskningen ge för vardagen i det mer jordnära livet? Väldigt mycket av de tekniska framsteg som gjorts och som vi tar för givet i vardagen kommer ursprungligen från landvinningar inom rymdforskningen.

Johan Köhler, en av de forskningshandläggare som ansvarar för forskningsprogrammen inom Rymdstyrelsen, nämner några exempel.

– Spridningseffekterna av rymdforskningen handlar till exempel om möjligheterna till bättre väderprognoser, nya karttjänster, om navigation med hjälp av satelliter och gps-signaler och tidssignaler från satelliter som mer och mer kommer in till exempel när det gäller banktransaktioner. Men det handlar också om olika nya material med särskilda egenskaper, som är utvecklade för rymdprojekt och som sedan kommer till användning också i det civila livet.

Internationella samarbeten

Rymdstyrelsen är en central förvaltningsmyndighet som lyder under Utbildningsdepartementet. Den har ansvar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller civil forskning och utveckling. Rymdstyrelsen är också ett kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete.

Det handlar om verksamhet i rymden

– Det handlar om verksamhet i rymden, forskning som gör det möjligt att bedriva rymdverksamhet, tillträde till rymden, att förstå hur rymdfart fungerar, om navigation och kommunikation. Det handlar vidare om att bevilja anslag för rymdforskning, ett slags grundforskning till allmänvetenskaplig nytta. Och det handlar om teknikforskning och teknikutveckling för rymdsammanhang, inte minst i privata företag, som i sig leder till ny teknik. Denna forskning handlar om industriell utveckling och styrs ofta av ekonomiska mål, säger Johan Köhler.

Det svenska rymdprogrammet genomförs till största delen i internationellt samarbete, främst inom ramen för europeiska rymdorganet ESA, samt genom bilateralt samarbete.

– Långsiktigheten är påtaglig, säger Johan Köhler, som just nu är mycket engagerad i ett ESA-projekt som handlar om rymdsonden Juice som ska skickas mot Jupiter 2022 och som väntas vara framme först 2030.

Next article